Utvecklingsplanen för Åbo historiska centrum och universitetsområdet har färdigställts. Planen innehåller förslag både för att utveckla den byggda miljön och för att blåsa nytt liv i regionen utifrån tre berättelser om framtiden.

Utvecklingsplanen för Åbo historiska centrum och universitetsområdet

I upprättandet av utvecklingsplanen har deltagit Finlands Universitetsfastigheter, Stiftelsen för Åbo Akademi, Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet, Åbo stad, Åbo universitet, Turun Yliopistosäätiö, Studentbystiftelsen i Åbo och Åbo Akademi. Lundén Architecture Company och Demos Helsinki har gjort planen med dem.

Utvecklingsplanen inklusive de råd som diskussionen ger upphov till förs sedan på lämpligt sätt vidare till beslutsfattandeskedet.

Arbetet kring utvecklingsplanen inleddes tillsammans med områdets centrala fastighetsägare.

– Fastighetsägarna funderar var för sig över egna konkreta planer för byggande och utveckling av sina fastigheter. Vi bestämde oss för att samla ihop dem. Den fysiska miljön och dess utveckling har sålunda varit en stark utgångspunkt för utarbetandet av planen, säger stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen.

Hintsanen betonar att man samtidigt ville skapa förutsättningar för målet att återställa investerarnas intresse att investera i Åbo centrum, vilket ligger i linje med spetsprojektet för utvecklingen av centrumområdet.

Även andra aktörer och invånare i området och stadsborna i allmänhet bidrog till grunden som planens innehåll har byggts på. De deltog i workshoppar och besvarade enkäter, och dessa visade på tydliga önskemål och behov som har beaktats i planen. Sådana önskemål och behov är till exempel att vardag och upplevelser sammanflätas i området, att intressanta rutter och platser lyfts fram och att man tar hänsyn till områdets styrkor.

Berättelser beskriver framtiden

Utifrån dessa synpunkter sammanfattades tre berättelser om framtiden:

  • Vackert stadsrum för kultur och upplevelser,
  • Gemenskapligt historiskt centrum och
  • Universitetens levande stadsdel.

– Berättelserna skapar en bild av den önskade konkreta framtiden. De illustrerar och beskriver framtiden och lyfter fram olika möjligheter att liva upp området. De erbjuder impulser och inspirerar förhoppningsvis människor att sätta i gång. Berättelserna har gjorts i samverkan med stadsborna, och det är viktigt att framtiden byggs tillsammans steg för steg, enligt behoven, berättar Kaisa Schmidt-Thomé, äldre sakkunnig vid Demos Helsinki.

Berättelserna skapar en bild av den önskade konkreta framtiden.

En av berättelserna fokuserar på att förbättra universitetens synlighet i området, knyta dem närmare med Stortorget och liva upp universitetsområdet.

– Vår roll i detta utvecklingsarbete är framför allt att erbjuda utbildning och att producera forskning av nationell och internationell betydelse. Men vi vill också vara områdets funktionella och multidimensionella magnet, och i mån av möjlighet kommer vi att sträva efter att i framtiden fokusera vår verksamhet ännu bättre på detta område, säger Mikael Lindfelt, prorektor för Åbo Akademi.

I utvecklingsplanen föreslås det att universiteten knyts till Stortorgets område genom att öppna byggnader för allmänheten och bygga nya byggnader, vilket Lindfelt finner utmanande. Enligt honom skulle det vara mer genomförbart att bättre ansluta hela området till det kommersiella centrumet med hjälp av nya promenad och cykling leder.

– Båda alternativen skulle ge området nya dimensioner utan att förstöra den gröna och idylliska gatubilden, konstaterar Lindfelt.

Enligt Päivi Mikkola, direktör för Åbo universitet, har utarbetandet av utvecklingsplanen redan i sig lett till ändringar. 

– Under processen har den osynliga glasväggen bakom domkyrkan spruckit. Den kan ha hindrat människor och verksamheter från att förflytta sig till universitetsområdet. I och med genomförandet av utvecklingsplanen kommer glasväggen förhoppningsvis att försvinna helt och hållet. Vi välkomnar också nya utbildningsverksamheter, företag och tjänster till campus, säger Mikkola.

Mikkola tackar de deltagande aktörerna som har varit tämligen engagerade i utvecklingsarbetet. Hon anser att det bildar en bra grund för det fortsatta arbetet, som också kommer att vara en gemensam insats mellan olika aktörer.

Nya stadsdelen "Alakampus". Visionsbild: Lundén Architecture Company

Rutter styr människornas rörelser

Planerna för utvecklingen av den byggda miljön påverkades både av en analys av områdets nuläge och av stadsbornas syn på områdets framtid. Genom att kombinera dessa utformades riktlinjerna för utvecklingen av den byggda miljön i området: möte mellan människor och tjänsteleverantörer, förbättring av promenad och cykling förbindelser, stärkande av Aura åns roll som passage och fritidsplats, respekt för byggnadsarvet och ökning av livligheten dygnet runt utan att pruta på boendefriden. Dessa teman är synliga i konkreta förslag till utvecklingsåtgärder för kvarteren.

– Att förtydliga och enhetliggöra rutterna i området blev en av de viktigaste åtgärderna för att blåsa nytt liv i området. Kompletterande byggnation och tjänster längs med rutterna styr hur människorna rör sig på dem, och samtidigt blir rutterna levande. Till exempel skulle en ny Pennibro mellan Lilltorget och Stortorget leda människor till Stortorget. Att öppna Trapps och Cajanders hus för tjänster skulle å sin sida locka människor att förflytta sig dit. Det centralt belägna kvarteret Maaherran makasiini med sina nybyggnader leder till Universitetsbacken, där till exempel amfiteatern och annan kompletterande byggnation skapar ny attraktionskraft, berättar Tuuli Loukola, arkitekt på Lundén Architecture Company

För att utvecklingsarbetet ska kunna inledas smidigt ska man välja några kortsiktiga åtgärder med låg genomförandetröskel och koncentrera sig på deras genomförande.

I utvecklingsplanen föreslås det att Svante Dahlströms parkdunge på Biskopsgatan omvandlas till ett mysigt centraleuropeiskt torg. Det skulle locka människor att tillbringa tid där och också att förflytta sig mot det nya hybridkvarteret vid nedre campus.

– Bostadsbyggnader har planerats i den nya norra stadsdelen, men samtidigt finns där tillräckligt med utrymme för universitetets eventuella framtida utrymmesbehov. Den kompletterande byggnationen i den norra delen skapar också ett tydligt gränssnitt till Helsingforsgatan, berättar Eero Lundén, arkitekt på Lundén Architecture Company.

Det historiska centrumet och universitetsområdet är stort och det finns gott om utvecklingsobjekt. Vad skulle fastighetsägarna börja med?

– För att utvecklingsarbetet ska kunna inledas smidigt ska man välja några kortsiktiga åtgärder med låg genomförandetröskel och koncentrera sig på deras genomförande. Som exempel kan jag nämna skapandet av gemensamma verksamhetssätt och samarbetsforum, förtydligandet av gångvägarna, förbättringen av vägvisningen och utnyttjandet av gröna stadsrum. När dessa lyckas kommer de att fungera som en drivkraft för andra åtgärder och ge området behövlig positiv attraktionskraft, säger Nora Hildén.

– Jag anser det är viktigt att förbättra förbindelserna på åstranden och i området med broar, lätta trafikleder och andra väglösningar. Utvecklingen av området kring Gamla Stortorget och Rettigs tobaksfabrik för verksamhet året runt står också i förgrunden, utvecklingen av domkyrkans omgivning likaså, berättar Lasse Svens.

Svante Dahlströms parkdunge intill Biskopsgatan. Visionsbild: Lundén Architecture Company

Utvecklingsplanen skapar riktlinjer för framtiden

Utvecklingsplanen innehåller flera förslag till åtgärder, av vilka en del kräver ytterligare granskning och en del kan inledas omedelbart. Vissa av idéerna i utvecklingsplanen är medvetet så preliminära att deras genomförande måste föregås av grundligt utredningsarbete och diskussioner som gör ett stort antal stadsbor delaktiga. I det närmare utredningsarbetet ska man granska åtgärdernas genomförbarhet särskilt i sådana objekt som kräver ändringar i detaljplanen eller utredningar som krävs av museiverket.

Under våren 2021 kommer samarbetet med aktörerna på Gamla Stortorget att fortsätta. Tillsammans överväger man sätt att göra området mer trivsamt och livligt även under andra årstider än sommaren när domkyrkans terrass och olika evenemang lockar människor till området.

Under slutet av våren ordnas det rundvandringar i det historiska centrumet och universitetsområdet, ledda av Åbos turistguider. Reparationen av skyltarna i området ska också inledas under våren, och planeringen av el-, vatten- och avloppsenheter och belysningslösningar för Domkyrkotorget och Gamla Stortorget har redan inletts. Universitetsbacken och Kasernområdet kommer för sin del att upplivas genom att naturvärdena förbättras, bland annat genom att man grundar fjärilsträdgårdar, omvandlar gräsmattor till gräsmarker eller ängar och planterar almar i området.

Utvecklingsarbetet berör området som sträcker sig från Gamla Stortorgets närområde ända till Helsingforsgatan och som gränsas av Aura å i väster och Tavastgatan i öster.