Rådet för bedömning av lagstiftningen gav sitt utlåtande om regeringens uppdaterade proposition om social- och hälsovårdsreformen den 9 november. Rådet ansåg att det förekommer ovanligt mycket osäkerhet i propositionens konsekvensbedömning och att det är svårt att få klarhet i propositionens helhetskonsekvenser för den offentliga ekonomin.

I sitt utlåtande ansåg rådet för bedömning att propositionsutkastet beträffande social- och hälsovårdsreformen borde behandla de eventuella konsekvenserna som minskningen i kommunernas skatteintäkter kan ha på kommunernas investeringar och näringspolitikens förutsättningar i större detalj. Rådet konstaterar att förutom att kommunernas skatteintäkter minskar ökar också deras relativa skuldsättning och deras driftsekonomi halveras, vilket kommer att ha en inverkan på såväl kommunernas medelsanskaffning och investeringar som på näringspolitikens förutsättningar.

Finlands 21 största städer har upprepade gånger lyft fram dessa frågor. Det finns en stor risk för att social- och hälsovårdsreformen då den förverkligas kommer att försvaga förutsättningarna för kommunernas och städernas näringspolitik, deras konkurrenskraft samt deras möjligheter att investera i hållbar tillväxt. Därför kommer effekterna att ha en betydande inverkan på hela samhällsekonomin.

På grund av utlåtandet av rådet för bedömning av lagstiftningen kräver C21-stadsdirektörerna att regeringen ska låta göra en opartisk och heltäckande utvärdering av social- och hälsovårdsreformens effekter på kommunernas och städernas ekonomi och investeringsförmåga. Städerna är beredda att samarbeta för att genomföra utvärderingen. Även om ett utlåtande från det självständiga och oberoende rådet inte binder ministerierna är det ändå klart att rådets vägande observationer framhäver behovet att noggrannare analysera hurdana möjligheter städerna och kommunerna har att klara av sina uppgifter, skulder och åligganden när social- och hälsovårdsreformen genomförs.

Till stadsdirektörernas C21-nätverk hör stadsdirektörerna för Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Lahtis, Kuopio, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Kotka, Salo och Borgå. Det permanenta nätverket av stadsdirektörer stärker den stadspolitiska diskussionen och städernas gemensamma intressebevakning.