Slutrapporten om utredningsarbetet för alternativa trafikmodeller för Åbo centrum är färdig. Utvecklandet av centrum och förverkligandet av de målsättningar som stadsfullmäktige godkänt granskas i slutrapporten enligt tre olika scenarier. Granskningen gjordes som bakgrundsmaterial för förberedningen av generalplanen 2029.

Åbo stads trafikscenarier

Slutrapporten framställdes för stadsfullmäktige på seminariet 16.4.

 

Synsätt och åsikter om scenarierna samlas in vid medborgarpanelerna som staden genomför under våren i samarbete med Samforsk, institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi. Dessutom bedöms scenariernas inverkningar på företagens och näringslivets verksamhetsförutsättningar.

 

Bedömningarna av inverkningar och resultaten från medborgarpanelen iakttas vid beslutsfattandet som en del av behandlingen av generalplanen och den därtill kopplade trafikplanen för centrum senare i år.

Slutrapporten (på finska)

Utgångspunkten för scenarioarbetet var de av stadsfullmäktige godkända målsättningarna för utvecklingsarbetet för centrum, enligt vilka centrumet ska vara lättillgängligt och lätt att ta sig runt i, kommersiellt lockande samt trivsamt och levande året runt. I scenarierna granskas utvecklandet av centrum också med tanke på stadens målsättningar angående kolneutraliteten och fördelningen av färdsätt.

Utvecklandet av centrum innebär ofrånkomligen organisering av trafik och i detta arbete har trafiken i centrum granskats som helhet. Man har tagit fram helt konkreta åtgärder med hjälp av vilka det går att nå stadens mycket ambitiösa målsättningar så bra som möjligt, säger Riitta Birkstedt, projektledaren för

Scenarierna för långsam, snabb och stor förändring

Utgångspunkten för scenariot för långsam förändring är att inga beslut om stora linjer för utvecklingen av trafiken i centrum fattas i staden. I detta scenario är det mest de redan beslutna åtgärderna som genomförs och gatunätet i centrum förblir mestadels som tidigare. Gatunätet stämplas även i fortsättningen av att det främst är planerat med tanke på biltrafiken, och gatornas karaktär eller hierarkiska roll kan inte uppskattas utifrån gatuvyn. Kollektivtrafiken har övergått till stomlinjenätet, men helhetseffekten av åtgärderna på kollektivtrafikens attraktionskraft och andel bland olika färdsätt kan förbli liten.

I scenariot för snabb förändring görs gatunätet trivsammare och genomfartstrafiken begränsas till exempel med hjälp av flyttbara hinder och målningar. Gatorna i centrum har en tydlig hierarki, och en del av gatorna är avsedda för gångtrafik, en del är avsedda för kollektivtrafik och en del är tydligt avsedda för befolkningen längs gatan. Parkeringen centraliseras till strukturella parkeringsanstalter, vilket frigör gatuutrymme för annan användning. Spårvägen förser staden med ett nytt sätt att ta sig runt, och kollektivtrafiken stöds av egna filer och grön våg i trafikljusen. Nätet för cykeltrafik utvidgas speciellt genom förbindelser till centrum och genom att skilja åt busstrafiken och cykeltrafiken från varandra.

I scenariot för stor förändring har gatuhierarkin förverkligats med ständiga lösningar och framför allt gångtrafiken har fått mer utrymme. Nätet för cykeltrafik i centrum har helt förverkligats genom enkelriktade lösningar. Kollektivtrafikens turintervaller är korta, och det finns egna filer och gröna vågor som är avsedda för kollektivtrafiken. Parkeringsanstalterna vid centrumringen har goda gångförbindelser till centrum. Godstrafiken till centrum sker från en logistikcentral på kanten av centrum.

Scenariernas effekter

Enligt rapporten upprättad av konsultbolaget WSP Finland Ab utgörs hotet mot tillgängligheten av centrumet av att det i alla scenarier bildas värre bilköer än nu. I scenariot för snabb och stor förändring har tillgängligheten av centrum med kollektivtrafik säkerställts med egna filer och gröna vågor för kollektivtrafiken. Scenarierna för snabb och stor förändring bidrar till smidigare cyklande i centrum och gör centrumet mer tillgängligt för cyklar.

Vid scenarierna för snabb och stor förändring stöds tillgängligheten av centrum för bilar genom strukturell parkering på kärncentrumets kanter. Detta kan eventuellt ge fart till handelns strukturomvandling, som redan skett i centrumet, ännu mer åt servicehållet.

Trivseln i centrum förbättras mest i scenariot för stor förändring. En trivsam miljö för gående skapar förutsättningar för nya slags tjänster. När biltrafiken tar mindre gatuutrymme blir det möjligt för tjänster att utvidga sig till gatuområden.

Scenarierna visar att det är en mycket utmanande målsättning att halvera trafikutsläppen. En del av målsättningen förverkligas i och med att motor- och bränsletekniken utvecklas men resten förutsätter att antingen bilbeståndet förnyas eller resandet med personbil minskar.

Om ändringar i trafiksystemet bara sker i centrum är det inte möjligt att minska utsläppen så mycket som behövs, utan dessutom behövs åtgärder i hela staden eller stadsregionen. Därför räcker scenariot för stor förändring inte till för en tillräckligt stor minskning.

Andelen hållbara färdsätt uppskattas öka mest i scenariot för stor förändring. I scenariot för långsam förändring kan andelen hållbara färdsätt till och med minska från den nuvarande nivån. Den positiva utvecklingen förutsätter åtgärder i hela staden, eftersom goda arrangemang för cykeltrafik i centrum inte kommer att påverka färdvanor på ett avgörande sätt om man inte kan ta sig enkelt till centrum med cykel.

Slutsatser

Att nå målsättningarna som ställts för utvecklandet av Åbo centrum förutsätter att det sker prioriteringar i centrum och vid infarter till centrum angående utrymmet som är reserverat för trafik. I centrum kan biltrafiken inte öka eftersom utrymmet för trafik inte växer.

Att utvidga gåcentrumet är en central åtgärd som förbättrar trivseln i centrum. När trivseln förbättras tillbringar människor mer tid i centrum, vilket också gynnar affärslivet.

Om trafiken inte övergår till mer effektiva färdsätt med tanke på utrymmesanvändning och om man inte säkerställer att färdsätten är smidiga, är faran att centrumet blir mindre tillgängligt. Detta skulle försämra möjligheten att även nå de övriga målsättningarna angående centrumet.

- Utifrån de satta målsättningarna har utvecklingen till och med delvis gått åt fel håll. Till exempel andelen hållbara färdsätt har sjunkit även om målet har varit att höja andelen, säger Birkstedt.

- Att förverkliga målen förutsätter praktiska åtgärder, varav en betydande del har med trafikarrangemang att göra. Med hjälp av dessa tre scenarier kan vi förhoppningsvis till och med snabbt övergå till konkreta åtgärder.