Puolalaparken
Puolalabacken är en av de mest betydelsefulla helheterna av byggd miljö i Åbo centrum. Panoramautsikten, orsaken till att parken vid Puolalabacken från första början inrättades som utsiktspark, har slutgiltigt ramats in av höghusen som byggts runt parken.
På den norra och östra sidan av Puolalaparken står höghus som byggts under 1900–1920-talen såväl som några trähus. Den mot centrum vettande utsikten byggdes huvudsakligen igen på 1960-talet. Puolalaparkens växtlighet omfattar mest sådana arter som var typiska i början av 1900-talet, särskilt gamla finska trädslag och -arter. Liksom i jugendarkitekturen ville man även i parkväxtligheten i nationalromantisk anda betona det nationella ursprunget.
Arbetet för att inrätta Puolalaparken inleddes 1889. I början gjordes arbetet steg för steg utan någon egentlig planteringsplan genom att fylla klipphålor och plantera ett fåtal träd. År 1898 byggde man trappor, stenrännor och dammar samt planterade träd, buskar och perenner. Under 1900–1904 kördes 1 700 lass ifyllnadsjord till parken och 972 meter gångväg byggdes. Planteringar gjordes 1901–1908 genom att plantera 817 träd, 344 buskar och 465 perenner på Puolalabacken. När parken blev färdig 1909 uppfyllde den backiga parken en utsiktsträdgårds ideal. Puolalaparkens planteringar har reparerats och kompletterats under senare decennier.
Puolalabacken har liksom Vårdberget en viktig betydelse för Åbostudenternas valborgstraditioner. Under valborgsmässoafton förvandlas Puolalabacken och särskilt förgrunden av konstmuseet till studenternas festplats. Där har studenter satt på sig sina studentmössor sedan 1949. Även barnen har aktivt använt parken redan från första början – den första lekplatsen byggdes på backen i samband med att parken inrättades. Idag har backen tre lekparker som upprätthålls av staden. Under vintertid används Puolalabackens klippor till pulkaåkning i enlighet med den över hundraåriga traditionen.
Yta 28 650 m2
Vårdklass A2, A3, EH
Trädbestånd I Puolalaparken växer gamla ädellövträd såsom skogsalm, lönn, parklind, och ek. Dessutom växer där björkar och barrträd (cembratallar). Hästkastanjerna i förgrunden av konstmuseet tillhör en betydelsefull trädart. Parkens specialiteter är den helbladiga asken och en rad trubbhagtorn vid Turevägen.
Visste du att...
- Under medeltiden låg S:t Görans hospital på den östra sluttningen. Spetälska isolerades där tills sjukhuset flyttades till Själö på 1570-talet.
- Puolalabacken med dess byggnadsbestånd och park är en nationellt betydelsefull helhet av byggd miljö.
- Bland de småfåglar som trivs i stadens liv och rörelse häckar särskilt staren och rödstjärten på Puolalabacken.